Kommentarerna till regeringen budget för 2020 fortsätter att strömma in. Här kommer ris och ros från Finansförbundet, Innovationsföretagen, Sveriges Ingenjörer, Vårdförbundet och Skattebetalarna samt IF Metall.

Finansförbundet är studsar till på formuleringen att ”man avser att ta ut en extra skatt på finanssektorn med början 2022 för att stärka motståndskraften vid en eventuell finansiell kris”.

”Svenska banker är bland de mest stabila och välfinansierade bankerna i Europa. När förslaget presenterades hävdades det att bankerna var underbeskattade och nu att de istället inte är tillräckligt finansierade. Argumentationen har alltså svängt på ett märkligt sätt”, kommenterar Finansförbundets ordförande, Ulrika Boëthius.

Hon är inte heller glad över de 5 miljarder kronorna i skatt som ska gå till Förvarets upprustning.

”Finansbranschen är redan idag den bransch som betalar i särklass mest bolagsskatt i Sverige. Jag har svårt att förstå varför den svenska banksektorn ska ges sämre förutsättningar än andra banker i Europa”, och vidare:

”Fem miljarder motsvarar lönekostnaden för ungefär 8 000 finansanställda. Införs bankskatten kommer det leda till neddragningar på bankerna och höjda priser för kunderna”.

Innovationsföretagen inom Almega, tycker sig ha vunnit gehör för sin fråga om förstärkt avdrag på för forskning och utveckling. Organisationen skriver: ”Åtgärden är viktig, inte minst för små och medelstora företag som inte i samma utsträckning som större företag har möjlighet att ta del av annat forskningsfrämjande”.

Även Sveriges Ingenjörer är positiva. Då är glädjeämnet ”åtgärderna för att minska utsläppen från industri och transporter”.
”Budgetsatsningarna på laddstolpar via klimatklivet och en klimatpremie för ellastbilar, elbussar och elektrifierade arbetsfordon är bra förslag. Men det krävs mer. Vi uppmanar därför regeringen att låta den aviserade elektrifieringskommissionen snarast få påbörja sitt arbete”, kommenterar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Ingenjörerna gillar även att värnskatten avskaffas.

”Värnskatten har varit direkt skadlig för viljan att utbilda sig och ta på sig nya och mer kvalificerade arbetsuppgifter. Att få behålla åtminstone hälften av en inkomstökning är en signal att samhället uppmuntrar till utbildning, arbete och utveckling”, kommenterar Ulrika Lindstrand.

Och liksom Innovationsföretagen så är ett ökat FoU-avdrag välkommet hos Sveriges Ingenjörer.

Vårdförbundet saknar ”en långsiktig plan för hälso- och sjukvårdens finansiering och för sektorns framtida utmaningar”.

”Vi ser ljusglimtar där Vårdförbundet har fått gehör för våra krav som satsningarna för fler specialistsjuksköterskor med karriärtjänster för sjuksköterskor, möjligheter till vidareutbildning och även pengar till förlossningsvården och elevhälsan. Men det saknas tillräckliga resurser och ett helhetstänk. Vi står fortfarande långt ifrån en lösning på dagens vårdkaos”, kommenterar Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

Regeringen lägger sammanlagt 600 miljoner kronor på att få fler sjuksköterskor att bli intresserade av att specalisera sig.

”Inget av det som har presenterats kommer lösa bristen på vårdens så livsviktiga yrkesgrupper, barnmorskor, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor. Det är bra att regeringen inser att det behövs satsas på specialistsjuksköterskor och 200 miljoner kronor till karriärtjänster och möjligheter till vidareutbildning är därför i grunden positivt, men det blir tyvärr i det stora hela inte mer än en droppe i havet”, anser Sineva Ribeiro.

Skattebetalarna då, där de nöjda då kanske?

”Avskaffad värnskatt, sänkt skatt för pensionärer och ingångsavdraget är glädjande inslag i en annars spretig budget”, kommenterar Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

Men det finns också skattehöjningar.

”Tyvärr innehåller budgeten ineffektiva skattehöjningar på såväl plastpåsar som avfallsförbränning, och en rad dyra och ineffektiva satsningar på alltifrån utvecklingstid för anställda till det kritiserade Klimatklivet och skattesänkningar för vissa kommuner baserat på geografi. Det är tydligt att denna budget försöker blidka fyra väldigt olika partiers önskningar”.

Och kanske lite oväntat efterlyser Skattebetalarna en tråd i en färg som inte är blå:

”Budgeten innehåller en mängd småsatsningar och det saknas en röd tråd. Det helhetsgrepp som Sverige behöver uteblir. Det duttas men de strukturella reformerna saknas”.

Och IF Metall, som brukar gilla kärnkraft, vill ha mer klimatåtgärder, och listar tre punkter:

”Bättre tillståndsprocesser för gruvnäringen”, den svenska gruvnäringen kan bidra med mineralerna som behövs.

”Säkra tillgången på klimatvänlig el”, en plan för hur nätkapaciteten och effekten ska byggas ut behövs.

”Premiera produktion av svenska biobränslen”, det krävs insatser som främjar investeringar och stärker biobränslets konkurrenskraft mot fossila bränslen.

Men IF Metall gillar den utökade ”satsningen på Industriklivet”, som ska stötta industrin i klimatomläggningen.

”Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning och en viktig signal om att Industriklivet ska permanentas och byggas ut, precis som IF Metall har krävt”, kommenterar IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.