Regeringen lanserar fyra ”offensiva” samverkansprogram för 2019-2022 inom områden där Sverige anses behöva stärka konkurrenskraften. Är det flum eller leder programmen till något konkret? Näringsminister Ibrahim Baylan (s) svarar och berättar lite om sina prioriteringar.

De fyra områden som regeringen har identifierat som särskilt viktiga är:

* Näringslivets digitala strukturomvandling.

* Hälsa och life science.

* Näringslivets klimatomställning

* Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Programmen löper 2019-2022 och drivs i samarbete med innovationsrådet, som leds av statsminister Stefan Löfven. Programmen har till delar körts under föregående mandatperiod då Mikael Damberg (s) var näringsminister.

Tanken är att näringsliv, akademin och regeringen ska kraftsamla inom områdena ”för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna”, som regeringen vackert skriver i sin presentation.

Det låter lite flummigt, vad ska konkret komma ut?
 – Det är ju ganska konkret. Under förra mandatperioden, inom till exempel life science, har det kommit fram ett stort antal förslag, som regeringen jobbar med för att stärka life science-sektorn. På samma sätt vill vi nu fullfölja det (programmen) inom klimatomställning och digitaliseringen. Vi behöver får fram konkreta förslag över hur Sverige håller sig långt fram, säger Ibrahim Baylan, och utvecklar:

– Vad är då det här? Jo, det är vårt sätt att haka i de initiativ som finns i näringslivet med det offentliga och med akademin. Det kan antingen vara pilotprojekt, man testar ny teknologi.

Har du något exempel?
 – Ja, vi har ett exempel som fortfarande bereds, elektromobilitetslabbet, vi har ett antal i life science-lab i Uppsala som har tillkommit genom en dialog mellan näringsliv och regeringen. Vi vill ha ett väldigt tätt samarbete med näringslivet i ett läge där så oerhört stora förändringar sker och där vi kommer att behöva genomföra ännu större förändringar till exempel på klimatsidan.

Har ni stämt av med näringslivet om det är så här de vill jobba?
 – I allra högsta grad. Jag har fört en ganska tät dialog med både med stora och medelstora företag och också småföretag. Vi har pratat med branschorganisationer. Det här har varit ett väldigt populärt sätt att jobba hos näringslivet. Det här oerhört viktigt för mig att fullfölja programmen.

Ibrahim Baylan lägger till:

– Det som tillkommer är att vi har problem med kompetensförsörjningen. Vi har kompetensbrist i en del företag. Samtidigt har vi ett överskott, eftersom teknikförändringen kommer att göra att en del människor kommer att behöva byta jobb. Då är det viktigt för oss att jobba med näringslivet om hur den här omställningen sker så att inte människor ramlar mellan stolarna och känner sig övergivna. Det vet vi, att då blir man lätt offer för extremkrafter.

Vad ska ni uppnå till 2022 för att du ska bli nöjd?
 – Jag är nöjd med att vi tillsammans identifierar och åtgärdar allt eftersom. Jag tror inte vi ska vänta till mandatperiodens slut. Det här är ett verktyg för att genomföra kontinuerliga förändringar för att stärka svenska näringslivet.

Vad prioriterar du annars som näringsminister?
Som näringsminister jobbar jag med ett stort antal frågor. Naturligtvis är jag väldigt angelägen om att de svenska företagen ska ligga längst fram vad gäller både vad gäller teknisk förändring, alltså digitalisering men också när det gäller hållbarheten. Jag tror inte att det i längden går att göra affärer om man inte har en hållbar affärsmodell. I dag är alltför många affärsmodeller, också i Sverige, inte hållbara.