De fem fackförbunden inom 6F inom Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko, lägger miljonbelopp på Katalys, som ska driva deras frågor. Till valrörelsen 2018 ska Katalys sätta klassamhället på agendan och har anlitat professor Göran Therborn och ett 30-tal andra forskare till att producera ett 20-tal rapporter.
 

En dag efter att regeringen släpper förslaget om att införa karenstid för politiker som vill byta jobb, dundrar Katalys på med en debattartikel på DN Debatt där rapporten ”Svängdörrarnas förlovade land” presenteras.

Dagens Opinion får tag på Ester Pollack i fjällstugan i norska Trysil.

Hur uppstod idén till rapporten?
– Vi hade ett litet projekt 2014. Vi kartlade norska och svenska politiker och så gjorde vi kartläggningen på Meg. Det är ett material som har blivit liggande.

Hur kom katalys in i bilden?
– Vi blev tillfrågade om vi ville var del i ett forskningsprojekt som handlar om frågan om klass. Då tycker vi att detta faktiskt kunde vara en fråga. Och det tyckte också Katalys.

Vad har ni för relation med Katalys?
– De engagerade en stor grupp av forskare med Göran Therborn och ställde frågan fritt till forskningsvärlden om de hade lust och så ordnade de 2-3 seminarier och då har vi suttit i forskargruppen och diskuterat det här. Göran Therborn satt med i gruppen som diskuterade vår rapport. Det har också varit en peer review, så någon av de andra sociologerna har läst och kommenterat.

Katalys driver sina intressen och är avlönade av den fackliga organisationen 6F. Egentligen är också Katalys också lobbyister som kan använda er forskning i sin opinionsbildning. Hur ser du på det?
– Ja, det kan man ju säga. Men vi hymlar inte med det. Det är ju Katalys som driver det här och driver ett antal frågor. Vi har tyckt att det är väldigt viktiga frågor att få på dagordningen. Men vi har ingen som helst finansiering.  Vi gör det helt på egen tid. Vi tycker iden är bra och det har vi varit överens om. Det är glädjande att klass kommer på agendan igen. Det är givet att fackföreningsrörelsen driver frågan, till och med bra.

Sverige ligger i toppen vad gäller utbredd lobbyism, enligt er. Men ni presenter ingen tabell med andra nationer. Vad grundar ni er skrivning på?
– Vi har inte gjort någon lista. Detta är en metafor. Vi har tittat igenom olika utredningar och själva  gjort research hur det ser ut i olika länder. Då kan man säga att Sverige fullständig saknar ett regelverk för övergångar och har fått kritik för det. Det är den enkla slutsatsen man kan dra.

Hur ser du på regeringens förslag på karantänsregler?
– Vi tycker att det behövs flera åtgärder men det är ett bra första steg. Vi tycker att karenstiden (12) månader) är för kort.

Ester Pollack berättar att att hon som forskare inte anser att påverkan i sig är ”otillbörlig”.

– Men de former påverkan har tagit sig, måst man kunna ifrågasätta, säger hon.  

Ester Pollack ifrågasätter bland annat transparens och öppenhet.

Även fackföreningsrörelsen köper lobbyister och driver frågor. Hur ser du på det?
– Fackföreningar, intresseorganisationer och ibland NGOs, köper påverkan. Problemet är att de inte har det kapitalet. Det är resurser och kapitalet man har som bestämmer vad man kan köpa. I fackföreningsrörelsen ser man det som en utgift som måste hanteras. Medan det för näringsliv och de bland kapitalstarka är det mer en sorts investering som man har möjlighet och råd att följa upp på helt annat sätt.

På kvällen, samma dag som denna intervju genomförs kommer beskedet från regeringen att klimatminister Isabella Lövin (mp) anlitar det förra språkröret Maria Wetterstrand som sedan april driver konsultbyrån Miltton Purpose.

Kan det också finnas fördel med att människor går emellan politik och näringsliv?
– Det kan det ju vara. Problemet är när man går direkt till en pr-konsultfirmabyrå med goda kunskaper i låt oss säga hur vården fungerar och hur de politiska processerna går till. Då följer man den politiska kunskapen man har haft. Man gör det ofta ihop med olika partibeteckningar. Det kan inte vara särskilt bra ut ett demokratiskt perspektiv. Det är inte särskilt bra för tilliten för politiker att man omedelbart omsätter de här kunskaperna i en vara som går ut i olika delar av näringslivet där vi inte heller vet riktigt till vem och vilka de kommer till godo. Det är inte ett gott utbyte. Generellt är det bra att man känner till politiska processer. Men det är inte bra att sälja den kunskap man har på fickan färsk.

Hur har demokratin påverkats av att Sverige, som ni menar, har varit så öppet för lobbying?
– Jag tror att föreställningar hos medborgarna om vad politiken och politikerna gör, har fått sina törnar och att man inte känner tillit längre till politiker, om man en dag försvarar vissa värden, när man sitter som minister och nästa dag är precis detsamma sålt till någon annan som vill något helt annat. Då riskerar man att förlora tilliten fullständigt.  Man är med och skapar och konfirmerar grogrunden för avståndet mellan eliten och folket och det som många populistiska partier har som gemensam grund. Det ser jag som ett stort problem och detta är en del av det.