”Det tycks inte bli svårare att integrera flyktingarna när antalet nyanlända i Sverige ökar eller när antalet enkla jobb i tillverkningsindustrin minskar”, kommenterar rapportens författare Joakim Ruist, vid ESO och nationalekonom vid Göteborgs universitet.

Rapporten visar att flyktingmottagande inte är gratis.

”Den främsta anledningen är lägre skatteintäkter när flyktingar inte snabbt kommer i arbete, medan bidragsmottagande spelar en mindre roll”, kommenterar Joakim Ruist.

Studien visar att kostnaden är störst under de första åren efter invandring och under en ”begränsad period” ger den genomsnittliga flyktingen ett positivt nettobidrag till de offentliga finanserna i Sverige men inte tillräckligt stort för att täcka upp det inledande underskottet och senare vid pensionsålder. 

”Fram till 2015 ses en gradvis svag försämring av integrationstakten” för perioden 1983-2015, som studien använder som underlag. I studien konstateras även att integrationen av flyktingar gick snabbare på 1980-talet än därefter. Under perioden 1982-1988 var sysselsättningen över 60 procent efter två-tre år för mån och fem år för kvinnor som anlände till Sverige. För flyktingar som anlänt till Sverige senare än 1988 har det tagit sex-nio år för män och åtta-tolv år för kvinnor att nå samma nivå av sysselsättning.

Sysselsättningsgraden har inte minskat i nivå om tid bortses. Enligt Esos undersökning hamnar sysselsättningsnivåerna för de som invandrat senare än 1988 omkring 70-80 procent för män och 65-75 procent för kvinnor i genomsnitt, på 15-20 års sikt. Det är därmed takten av integration som saktats ned.

I rapporten klargörs att det råder stor osäkerhet kring beräkningarna i undersökningen men att resultatet indikerar ”att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Beräkningen görs utifrån antagandet att flyktingarnas sysselsättningsutveckling, vilken har varit ”ganska” stabil för det givna ursprungslandet för flyktingar som anlänt till Sverige de senaste 20 åren, utvecklas i samma takt. I Rapporten jämförs prognosen med omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 som uppgick till cirka 60 000 kronor.

ESO är en självständig kommitté under Finansdepartementet som verkar för att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut och genomför undersökningsstudier för att identifiera och lyfta viktiga frågor i samhällsdebatten.