Bakgrunden är att Socialdemokraterna fick gå med på att låta utreda en uppluckring av Las för att få med sig Centerpartiet och Liberalerna i regeringsbildningen.

Regeringen föreslår att en ”särskild utredare ska föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls”.

Gudmund Toijer, från Högsta domstolen, är utredare. Han ska ha varit med om att skriva den ursprungliga texten för Las.

Utredningen ska redovisas senast den 31 maj 2020.

utredaren ska
* utarbeta författningsförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna.

* utarbeta författningsförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga.

* utarbeta författningsförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls, och överväga författningsförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

* särskilt beakta mindre företags behov av flexibilitet.

* ha den svenska arbetsmarknadsmodellen som utgångspunkt.
* samråda med en referensgrupp bestående av företrädare för arbetsmarknadens parter och företrädare för de små och medelstora företagen.

Svenskt Näringsliv anser att utredningsuppdraget är ”alldeles för begränsat”.

”Exempelvis omfattas inte svårigheterna för företag att kunna säga upp på grund av personliga skäl. Dessutom innebär direktivet inte ett tillräckligt förändringstryck på parterna”, kommenterar Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg ser ”orosmoln i direktiven” i att ”det uttryckligen står att uppdraget ska omfatta utformningen av turordningskretsar”.

Hon skriver: ”Risken finns att olika former av undantag skulle ändra grunderna för turordning bakvägen. En möjlighet att göra väldigt små turordningskretsar eller att ett antal anställda per turordningskrets kan undantas skulle i praktiken kunna öppna för ett totalt godtycke för vilka som ska sägas upp.”

– Man kan alltid önska sig mer i dessa situationer, men givet att det är en kompromiss är direktiven hyggligt bra, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef för Almega.

– Sedan hoppas vi att parterna ska komma överens utan att vi ska behöva gå lagstiftningsvägen.