Det kommer Riksrevisionen fram till efter att ha skickat ut en enkät till 197 myndigheter varav 194 svarade. 192 av de svarande myndigheterna angav att de köpte konsulttjänster under åren 2014–2016. Enkätens frågor utgick från kriterierna för god inköpspraktik. Statliga aktörer handlar för runt 90 miljarder kronor per år, en ”stor del” av detta är konsulttjänster inom it-, management- och kommunikation.
 

Riksrevisionen kommer fram till att inköp av konsulttjänster kan skötas bättre vad gäller redovisning, samordning, behovsanalyser och uppföljning.

* Redovisningen är inte transparent vad gäller kostnader eller vad konsulterna levererar.

* Inköpsarbetet saknar ”ofta tydlig struktur, samordning och helhetsperspektiv”.

* Inköpare saknar ”många gånger tillräckliga stöd och verktyg” för att kunna göra välgrundade inköp.

* Myndigheterna följer sällan upp konsultinsatser under och efter projekten.

* Kunskapsöverföringen från konsulterna till myndigheternas egen personal ”fungerar inte alltid”.

Dessutom används de statliga ramavtalen i lägre grad än vad som är möjligt.

Riksrevisionen anser att regeringen bör ska utreda om det går att ställa krav på myndigheterna att redovisa sina köp av konsulttjänster. Kammarkollegiet och Upphandlingsmyndigheten bör få i uppdrag att se över hur användningen av de statliga ramavtalen kan öka hur myndigheter i större utsträckning ska kunna upphandla gemensamma konsultlösningar. Upphandlingsmyndigheten bör ”i större utsträckning” prioritera att hjälpa myndigheterna med deras upphandlingar.