Linköpings kommunala bolag Tekniska Verken värmer upp stadens fjärrvärmenät genom att elda upp andra länders sopor. Brexit kan påverka planerna. Men verket bekymrar sig mer för regeringens skatter på hemmaplan.

På Tekniska verken följer man särskilt noga turerna kring Brexit. Företaget säljer vad man kallar för en behandlingstjänst och får betalt för att elda upp andras sopor. Bland annat körs avfall från Storbritannien in på båt via Norrköping för vidare transport till Linköping. Tekniska Verkens samarbetspartner Bertling Enviro har gjort en konsekvensanalys av avtalslöst Brexit.

– Beroende av hur Brexit kommer att falla ut, så ser vi en process med logistik och tull. Den stora frågan är hur tullen i EU kommer att reagera på frågan om det blir en hård Brexit eller inte. Jag har förstått det som att dagens tullsystem i Storbritannien klarar 50-75 av kapaciteten för exportanmälningar. Här ställer vi oss frågan om det finns tillräckligt många personer för att klara den ökade belastningen. Man tror att det kommer att det kommer att bli stora köer för de bilburna transporterna, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för Bränslebaserad Energi på Tekniska verken.

Men läget kan vara bättre för båttrafiken.

– Vi kör i dag det mesta med båt och då gör man exportanmälning per skeppning och då får vi med oss mer tonnage per skeppning.

Kommer det ett läge där ni får svårt att få tag på er råvara?
 – För vårt vidkommande kan vi ta andra vägar för att sälja behandlingstjänsterna. Vi tror vi kan fylla behoven av avfall på den nordiska marknaden och på EU-marknaden.

80 procent av Linköpings värme-energi från avfallsbränning.

Hur orolig är du?
 – Jag skulle inte uttrycka det så. 15 procent av vår kapacitet har vi i Storbritannien, men det kan vi också få inom EU och Norden, säger Michael Fahlström, och lägger till:

– Det finns ett EU-direktiv om ett förbud att deponera brännbart material. Allt avfall måste sorteras ut och mängderna måste minimeras. Resten, som inte går att föra tillbaka, omvandlas till energi.

Hur utvecklas konkurrensen om kunder som vill betala för att bli av med sitt avfall?
– I dagsläget finns det inom EU ett stort överskott på brännbart avfall som deponeras  på grund av brist på energiåtervinningskapacitet samt att alla länder inte ännu implementerat EUs deponeringsdirektiv. Vi gör bedömningen att det fortsatt finns en stor efterfrågan av energiåtervinningstjänster även om Storbritannien skulle försvinna som kund.

Då är Michael Fahlström mer orolig över vad regeringen hittar på här hemma.

– Jag är mer orolig för att man inför skatt på förbränning av avfall. I praktiken har vi dubbel beskattning eftersom Sverige är det enda land (förutom Danmark) vars avfallsanläggningar ingår i utsläppshandelssystem och utöver detta ska vi betala extra skatt på avfallsförbränning. Detta gör att vår konkurrensförmåga att sälja behandlingstjänster minskar. Det som gör att vi ändå vinner upphandlingar, trots dubbel beskattning, är att klimat och miljöpåverkan av våra anläggningar är överlägsen jämfört med andra EU-länder och detta tack vare vårt kraftvärmesystem, som också beskattas, där vi samtidigt tar hand om avfall och producerar både el och värme.