När Forsea som första rederi i världen började använda batterdrivna färjor, ökade avgifterna. Vd Johan Röstin avvaktar nu med ytterligare investeringar i batteridrivna fartyg.

Forsea har konverterat två färjor till batteridrift och har skaffat en batterikapacitet som motsvarar 70 Tesla-bilar. Båtarna trafikerar Helsingborg – Helsingör och laddas på nio minuter på svenska sidan och fem minuter på danska sidan.

– Strömmen är billigare i Sverige. Plus att vi provianterar på svenska sidan, berättar Johan Röstin.


Nu har det kommit en ny regering som vill skatteväxla 15 miljarder kronor. Hur ska den här regeringen ska agera för att ni ska bli nöjda?

– Förra året ökade våra farledsavgifter från 8 till 30 miljoner kronor, och vi minskade våra fossila bränslen med 65 procent. Trafikutskottets ordförande säger att inom elva år så ska vi ha fossilfritt. Samtidigt ökar Sjöfartsverket avgifterna. Vilket vi tycker är lite märkligt.

 

Är det så att den ena vet inte vad den andra gör?
 – Jag tror man måste ha ett helhetsgrepp. Transporter i dag sker inte bara genom ett transportslag. Det hänger ju ihop. Så här måste man titta på trafikutskottet och skatteutskottet. Och finansutskottet, eftersom Sjöfartsverket ligger där.

 

Hur vill ni att regeringens skatteväxling ska se ut?
– Det vill inte jag lägga mig i, utan jag tycker snarare att man ska premiera dem som vill investera i fossilfri teknik. För oss är det ju väldigt stora pengar att köpa nya fartyg, vilket vi behöver göra om vi ska bli helt fossilfria.

 

Är ni eniga inom sjöfarten då kring det här eller finns det olika fraktioner som tycker olika?
– Alla tycker olika, det beror ju på vilken typ av fartyg man har. Om det är närsjöfart eller om det är kustsjöfart, nationellt fartyg eller linjetrafik, eller är det trampfartyg som kommer lite nu och då? Så att det är en ganska komplex fråga.

 

Är det på svenska sidan eller danska sidan ni ska påverka då? Kanske båda?

– Nej vi har inga farledsavgifter på danska sidan. Så det är på svenska sidan vi kan dra ner våra kostnader.


Är det vad ni först vill ha bort, farledskostnaderna?

– Ja, jag tycker att för det första finns det ingen farled in och ut ur Helsingborgs hamn där vi trafikerar. Och sedan ska vi betala lots också.


Sen finns det ju aktörer som vill se en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, hur relaterar ni till det?

– Det är inte vår sak att diskutera. Det är en politisk fråga. Vi bedriver sjöfarten.

 

Vad blir ert nästa steg här?
– Vi tittade just nu, tillsammans med ägarna, på om vi ska investera mer pengar i fossilfri teknik. Samtidigt sänker bron avgifterna för lastbilar som är mellan 17 och 25 meter och påstår att det är en miljöinsats. Ska vi då gå mot fossilfritt samtidigt som bron ökar emissionerna. Och det är lite märkligt, eftersom det är statligt drivet.

 

Väntar ni på att politiker ska agera innan ni tar den här investeringen?
– Givetvis är det ju en stor del, alltså om du har en kostnadsmassa på 30 miljoner om året och om du ska betala för farleder som inte finns, så är det ju en stor kostnadsmassa om du ska investera. Så kan vi dra ner dem så är det ju ett incitament för att vi ska investera tidigare.

 

Är sjöfarten för dålig på att prata för sin sak?

– Ja, uppenbarligen.

 

Johan Röstin lägger till:

– Sedan har vi två stora producenter av lastbilar och som är stora arbetsgivare.