torsdag 5 juli
Jimmie Åkesson släpper boken Det Moderna Folkhemmet på Socialdemokraternas dag i Almedalen. Begrepp som folkhem, solidaritet och rättvisa har genom året varit djupt rotade i socialismen. I det största partiet. Nu kan Sverigedemokraterna bli största parti. Och det innebär att det finns många som rör sig mot det potentiellt vinnande laget på förhand. Alla vill hålla sig väl med vinnaren. Frågan är vad det kostar?
 

Nedriggningen har dragit igång i Almedalen. Människor börjar åka hem och de som är kvar skämtar om vem som är tröttast. Trots allt har bara hälften av partierna haft sina dagar och partiledartal. Det känns som om den här veckan har kommit att handla om vem som bäst beskriver vad Sverige är. Den som äger den sanna berättelsen om vilka vi är och vad vårt land betyder för oss – vinner också valet.

 

Om det största problemet i Sverige är att sjukvården inte fungerar, så vinner partiet som har den frågan som sin främsta. Är miljöhotet det största problemet vinner partiet som lyfter det högst. Om integrationen är fullständigt misslyckad vinner partiet som bäst beskriver hur och varför den är det. När människor uppfattar bilden av något en politiker målar upp som sann så blir också benägenheten att tro på dennes lösningar stor.

 

Statsminister Stefan Löfven (s) talar idag. Och jag har tänkt rätt mycket på det att det här talet kommer avgöra mycket för Socialdemokraterna och deras framgång alternativt opinionskris i valrörelsen.

 

Utanför Skandias trädgård träffar jag Bert Karlsson, som ska recensera talet i Expressen. Jag frågar honom hur det var att åka på turné med Ebba Bush Thor, som är nästa talare i Almedalen. Han säger att Ebba är duktig men att hon inte har gjort någonting över huvud taget rent konkret. Att det är därför opinionen ser ut som den gör och om hon hade lyssnat på honom så hade KDs siffror legat på 10 procent. Han plockar upp tre stycken debattartiklar han printat ut, ber mig läsa dem och återkomma till honom. För han vet hur politiken ska skötas på bästa sätt. Jag lägger ner artiklarna i väskan och frågar om han inte funderat på att engagera sig politiskt igen – då han verkar ha en hel del synpunkter. ”Det kommer inte hända. Jag förlorade 250 miljoner sist och fick inget tack för det.” Säger han till mig.

 

Dyrt att vara politiker alltså. Jag undrar litegrann exakt vad som kostade honom så mycket pengar. Så går jag in i trädgården och den första jag möter är min mammas idol Lars Leijonborg. Jag har lust att höra om han också förlorat 250 miljoner på politiken men kväver den frågan. Istället frågar jag hur veckan har varit och den har varit bra säger han. Han säger också att han läser Dagens Opinion varje dag. Nu blir mamma stolt tänker jag och hälsar vidare på en annan mamma som har sina två 16-åriga döttrar och make med sig på minglet. Min egen idol vars böcker jag läst så många gånger är Ann Heberlein. Jag frågar om hon haft mycket partiaktiviteter i veckan och hon svarar att det inte varit så mycket med Moderaterna utan mer egna saker på agendan.

 

Jag parkerar vid ett bord bredvid Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och programledaren för eftersnacket, Niklas Svensson, kommer förbi och drar programmet för honom. ”Har du också fått debattartiklar från Bert Karlsson?” säger Thomas till Niklas och så skrattar de båda en stund.

 

Sedan träffar jag en annan stark medieprofil, Mathias Kallio, grundaren av Dagens Medias DJ Battle. Han frågar vad jag tyckte om gårdagens upplaga och jag svarar att det var så himla roligt verkligen. Men att det var lite tråkigt av regeringen att inte ställa upp. Och att det är kanon att Dagens Media och Resumé går ihop så att man inte behöver råka blanda ihop de två något mer.

 

Lite senare träffar jag en av regeringens walk over frontfigurer, Philip Botström, som året innan såg ut att have a blast på Kallis scen. Jag frågar honom varför detta backande och han svarar att de med anledning av politikerföraktet och människors bild av vad politikerna egentligen gör i Almedalen så valde de att knacka dörr under tiden istället. Men att han hade väldigt kul året innan och att det är mycket möjligt att få se honom uppe på scenen igen i framtiden. Jag frågar honom om det finns fler saker i Almedalen som kan ge människor anledning att fundera över om politiken gör rätt saker. ”Ja, det är en hel del” säger han om det. Philip kommer att kommentera talet hos Expressens eftersnack, precis som Magdalena Andersson. Jag frågar henne om det var roligt att tala själv förra året och det var det verkligen säger hon. På frågan om Alliansen kommer splittras säger hon att de redan är splittrade och att de mest springer runt som yra höns.

 

Stämningen i trädgården är god, många hyllar Stefan Löfvens tal, som jag också tycker att han gjorde riktigt bra. Han är betydligt bättre som talare än som debattör faktiskt. Inget drama utspelar sig men på Twitter skymtar jag osämja. Då inte hos Socialdemokraterna eller SSU – utan hos MUF. De har haft Ungsvenskarna på sitt mingel och det upprör delar av ungdomsförbundet. Gustav Ericsson, tidigare distriktsordförande i Dalarna, som efter detta säger att han lämnat MUF med anledning av att de var välkomna, skriver på Twitter ”Kontraproduktiviteten i att på dagen tåga mot rasister på gatorna till att på kvällen välkomna dem in på mingel. #mufswe” Jag talar med honom om det och han säger att han avslutat sitt medlemskap i MUF för någon timme sedan med anledning av detta. Max Sjögren, andre vice ordförande för LUF som är på plats på minglet, är också en av de som kritiserar MUF på Twitter. Jag hör mig för med några som är där och får veta att de som kommit dit från Ungsvenskarna är ordförande Tobias Andersson, vice ordförande Felix Byström och deras skolpolitiska talesperson Hilda Frick. Jag undrar över om de fått en inbjudan skickad till sig och om det funnits en diskussion kring deras närvaro. Jag skickar ett meddelande till MUFs pressekreterare William Elofsson utan att få svar. Men detta är ju trots allt Almedalen och ytan är liten så lämpligt nog springer jag på honom lite senare. Jag ställer frågan om de bjudits in och han svarar mig att de anmälde sig till MUFs seminarium och stannade kvar på minglet efteråt. Han flikar även in att några från Ung Vänster gjort detsamma. De har inte fått en riktad inbjudan enligt honom.

 

Sedan går jag på Go Gotlands Burgers & Beer-mingel och äter veckans godaste middag. Träffar Alve Kahl Lindholm från Hill & Knowlton som på vägen ner till Kallis visar var Almedalsgardroben ligger. Känner mig aningens förvirrad som inte ens sett Svensk Handels hus på hela veckan (varken i år eller förra året). På Kallis uppträder Daniel Adams Ray och när han kör klassikern Mister Cool tänker jag att det finns bara en sådan. Tönten som har tagit det som sitt artistnamn borde bannas från Spotify och från överallt.

 

Får ett meddelande från en källa som talar om att MUFs förbundsstyrelse tog upp frågan om att släppa in Ungsvenskarna på sitt mingel. Tre ledamöter var mot och resten för. Vem vinnaren är får vi veta i september.